Fattig Bonddräng - Christopher Sander, [ingenting]

Jag är fattig bonddräng, men jag lever ändå

Dagar går och kommer, medan jag knogar på

Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär

Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär

Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus

Och när lörda'n kommer, vill jag ta mig ett rus

Sen, när jag blitt livad vill jag tampas och slåss

Vila hos en flicka vill jag också, förstås

Sen, så kommer sönda'n, och då vill våran präst

Att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest

Prästen kan väl sova hela måndagen men

För en fattig bonddräng, börjar knoget igen

Så går hela veckan, alla dagar och år

Jag går med min lie, och jag plöjer och sår

Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö

Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö

Står där, fattig bonddräng invid Himmelens port

Lite rädd och ledsen för de synder jag gjort

Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss

Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås

Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit

Jag har sett din strävan och ditt eviga slit

Därför, fattig bonddräng, är Du välkommen här

Därför, fattig bonddräng, skall Du vara mig när

Åh, jag, fattig bonddräng står så still inför Gud

Och sen klär han på mig den mest snövita skrud

Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut

Nu Du, fattig bonddräng, nu får Du vila ut

Je suis un pauvre paysan, mais je vis quand même

Les jours vont et viennent, pendant que je m'agenouille

Herse, sème et laboure, tond, creuse et transporte

Marchant derrière mes bœufs, criant, sifflant et jurant

Je suis un pauvre paysan et je mâche mon tabac à priser

Et quand vient samedi, je veux me défoncer

Puis, quand je suis vivant, je veux être apprivoisé et combattre

Reste avec une fille que je veux aussi, bien sûr

Puis, dimanche vient, et puis notre prêtre veut

Que je vais à l'église, mais ensuite je dors surtout

Le curé peut dormir tout le lundi

Pour un paysan pauvre, la jointure recommence

Ainsi va toute la semaine, chaque jour et chaque année

Je marche avec ma faux, et je laboure et sème

Je conduis mes boeufs et je ratisse mon foin

Harrows, gnomes et thralls, et finalement je mourrai

Debout là, pauvre paysan près de la porte du paradis

Un peu effrayé et désolé pour les péchés que j'ai commis

Il ne faut pas boire, traîner avec des filles et se battre

Le Seigneur Dieu du Ciel est bien sûr mécontent

Mais alors le Seigneur dit : Pauvre paysan, viens ici

J'ai vu tes efforts et ton labeur éternel

Par conséquent, pauvre paysan, tu es le bienvenu ici

Alors, pauvre paysan, tu seras moi quand

Oh, moi, pauvre paysan, je me tiens si tranquille devant Dieu

Et puis il m'habille de la robe la plus blanche comme neige

Maintenant vous, dit le Seigneur, votre travail est terminé

Maintenant toi, pauvre paysan, maintenant tu vas te reposer