Kustvägen Söderut - Gyllene Tider

Hon stod och väntade på någon vänlig själ

Jag var på väg från en Akilles häl

Ingenting, och allt som fanns

Överallt och ingenstans

Och det var vår, men det var kallt

Vägen var våt av snön som smalt

Jag sakta, sakta, sakta ner och stanna till

Hon tog sin väska och hoppade in

Och jag kommer aldrig hem igen

Nej, jag kommer aldrig hem igen

Sitt inte och vänta, mina vänner

För jag kommer aldrig hem igen

Hey!

La-la-la-la-la

Hey!

La-la-la-la-la

Hon sa, «Jag är inte den som du tror»

Du kanske inte heller är den du är

Hon tog mina händer, jag ville bara följa hennes steg

Hon tog sina vingar och flög iväg

Och jag kommer aldrig hem igen

Nej, jag kommer aldrig hem igen

Sitt inte och vänta, mina vänner

För jag kommer aldrig hem igen

Elle attendait une bonne âme

J'étais sur le chemin d'un talon d'Achille

Rien, et tout ce qui existait

Partout et nulle part

Et c'était le printemps, mais il faisait froid

La route était mouillée par la neige aussi étroite

Je ralentis, ralentis, ralentis et m'arrête

Elle a pris son sac et a sauté dedans

Et je ne reviendrai plus jamais à la maison

Non, je ne reviendrai plus jamais à la maison

Ne vous asseyez pas et attendez, mes amis

Parce que je ne reviendrai plus jamais à la maison

Hé!

La-la-la-la-la-la

Hé!

La-la-la-la-la-la

Elle a dit: "Je ne suis pas celle que tu penses que je suis."

Vous n'êtes peut-être pas qui vous êtes non plus

Elle a pris mes mains, je voulais juste suivre ses pas

Elle a pris ses ailes et s'est envolée

Et je ne reviendrai plus jamais à la maison

Non, je ne reviendrai plus jamais à la maison

Ne vous asseyez pas et attendez, mes amis

Parce que je ne reviendrai plus jamais à la maison