Fattig bonddräng - Markus Krunegård

Jag är fattig bonddräng, men jag lever ändå

Dagar går och kommer, medan jag knogar på

Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär

Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär

Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus

Och när lörda'n kommer, vill jag ta mig ett rus

Sen, när jag blitt livad vill jag tampas och slåss

Vila hos en flicka vill jag också, förstås

Sen, så kommer sönda'n, och då vill våran präst

Att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest

Prästen kan väl sova hela måndagen men

För en fattig bonddräng, börjar knoget igen

Så går hela veckan, alla dagar och år

Jag går med min lie, och jag plöjer och sår

Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö

Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö

Står där, fattig bonddräng invid Himmelens port

Lite rädd och ledsen för de synder jag gjort

Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss

Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås

Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit

Jag har sett din strävan och ditt eviga slit

Därför, fattig bonddräng, är Du välkommen här

Därför, fattig bonddräng, skall Du vara mig när

Åh, jag, fattig bonddräng står så still inför Gud

Och sen klär han på mig den mest snövita skrud

Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut

Nu Du, fattig bonddräng, nu får Du vila ut

Je suis un pauvre ouvrier agricole, mais je vis toujours

Les jours passent et viennent, pendant que je m'agenouille

Herses, plaies et charrues, suède, fouilles et baies

Va derrière mes bœufs, crie des sifflets et jure

Je suis un pauvre ouvrier agricole et je mâche mon snus

Et quand vient le samedi, j'ai envie de me saouler

Puis, quand je suis vivant, je veux tampas et me battre

Je veux aussi me reposer avec une fille, bien sûr

Puis vient le dimanche, et puis notre curé veut

Que je vais à l'église, mais ensuite je dors le plus

Le prêtre peut dormir tout le lundi, cependant

Pour un pauvre paysan, la jointure recommence

Ainsi va toute la semaine, chaque jour et chaque année

Je marche avec ma faux, et je laboure et blesse

Je conduis mes boeufs et j'accumule mon foin

Harrows, gnomes et thralls, et à la fin je mourrai

Debout là, pauvre paysan à côté de la Porte du Ciel

Un peu effrayé et désolé pour les péchés que j'ai commis

Tu ne devrais pas boire, rester avec des filles et te battre

Le Seigneur, Dieu du Ciel, est bien sûr insatisfait

Mais alors le Seigneur dit : Pauvre fermier, viens ici

J'ai vu tes efforts et ton labeur éternel

Par conséquent, pauvre paysan, tu es le bienvenu ici

C'est pourquoi, pauvre fermier, tu seras avec moi quand

Oh, moi, pauvre paysan, je me tiens si tranquille devant Dieu

Et puis il met la tenue la plus blanche comme neige

Maintenant vous, dit le Seigneur, votre travail est terminé

Maintenant toi, pauvre paysan, maintenant tu peux te reposer