Är du som Jag? - Oslo Ess

Var du som jag, var du som jag

Var du som jag när du var mellomstadiebarn?

Varje dag, som du var svag

Så var det ingen där som kände likadant?

Hade du en familj här, och en familj där

En klump i halsen när allting gick isär

Jag vet det gör ont när allt annat än det värsta är för bra för att vara sant

Tryggheten drar

Men oron är kvar

När mörkret faller

Och det är en evighet till dag

Varje sekund

Varje stund blir så tung

När hoppet sviker

Och ingen svarar när man ber

Oskarshamn, nitton-hundra-åttisju

I en ålder där tårar var tabu

Så jag sa «fröken, jag tror att jag är sjuk»

Och fick gå hem men fick utegångsförbud

Och en vit lögn här, och en annan lögn där

En sten i magen som ställde till besvär

Fan och det är ont när allt annat än det värsta är för bra för att vara sant

Tryggheten drar

Men oron är kvar

När mörkret faller

Och det är en evighet till dag

Och varje sekund

Varje stund blir så tung

När hoppet sviker

Och ingen svarar när man ber

Hej!

Är du som jag?

Är du som jag?

Ge aldrig upp mot det som förstör

Är du som jag

Tror du som jag den dag idag att du och jag ska se nåt nytt när vi dör?

Ta det du har

Och se fram mot en dag

När mörkret vikrer

Och det blir bättre dag för dag

Håll ut ännu en dag

Det kan vända redan idag!

Och tro mig

Det skal blir bättre dag för dag

Oh!

Hej!

Étais-tu comme moi, étais-tu comme moi

Étais-tu comme moi quand tu étais au collège ?

Chaque jour où tu étais faible

Donc personne là-bas n'a ressenti la même chose ?

Aviez-vous une famille ici, et une famille là-bas

Une boule dans la gorge quand tout s'effondre

Je sais que ça fait mal quand tout sauf le pire est trop beau pour être vrai

La sécurité tire

Mais l'inquiétude demeure

Quand l'obscurité tombe

Et c'est une éternité à jour

Chaque seconde

Chaque instant devient si lourd

Quand l'espoir échoue

Et personne ne répond quand tu pries

Oskarshamn, mille neuf cent quatre-vingt-sept

À un âge où les larmes étaient taboues

Alors j'ai dit " mademoiselle, je pense que je suis malade "

Et j'ai dû rentrer à la maison mais j'ai eu un couvre-feu

Et un blanc mensonge ici, et un autre mensonge là

Une pierre dans l'estomac qui a causé une gêne

Merde et ça fait mal quand tout sauf le pire est trop beau pour être vrai

La sécurité tire

Mais l'inquiétude demeure

Quand l'obscurité tombe

Et c'est une éternité à jour

Et chaque seconde

Chaque instant devient si lourd

Quand l'espoir échoue

Et personne ne répond quand tu pries

Hé!

Es tu comme moi?

Es tu comme moi?

N'abandonnez jamais ce qui détruit

Es tu comme moi?

Pensez-vous comme moi aujourd'hui que vous et moi verrons quelque chose de nouveau quand nous mourrons ?

Prends ce que tu as

Et j'attends avec impatience un jour

Quand l'obscurité se retire

Et ça s'améliore de jour en jour

Tenir un autre jour

Ça peut basculer aujourd'hui !

Et crois-moi

ça ira mieux de jour en jour

Oh!

Hé!