Genom svarta vatten - Skogen

En dunkel väg, genom dimhöljda klippor

Skuggor och silhuetter följer min färd

Svart är vattnet färgat av synd

Långt bortom mänsklig värld

Genom svarta vatten

Ensam jag ror över bottenlöst hav

Ackompanjerad av själars skrik

Vattnets ondska kallar på mig

Med dess djup fyllt utav lik

Dimman den tätnar, ett töcken av dis

Ett obehag omsluter mig

Någonting okänt tillfångatar min kropp

Dess uppsåt vet jag än ej

Genom svarta vatten

Jag slits ner i vattnet, becksvart och kallt

Slutet är påtagande när

Döden har mig fast i sitt grepp

Vad jag var, jag ej längre är

Dimman den tätnar, ett töcken av dis

Ett obehag omsluter mig

Jag slits ner i vattnet

Jag slits ner i vattnet, becksvart och kallt

Slutet är påtagande när

Döden har mig fast i sitt grepp

Jag ej längre är

Une route sombre, à travers des falaises couvertes de brouillard

Ombres et silhouettes suivent mon parcours

Noire est l'eau colorée par le péché

Bien au-delà du monde humain

A travers l'eau noire

Seul je rame sur une mer sans fond

Accompagné par les cris des âmes

Le mal de l'eau m'appelle

Avec sa profondeur remplie de cadavres

Le brouillard s'épaissit, une brume de brume

Un malaise m'entoure

Quelque chose d'inconnu capture mon corps

Je ne connais pas encore son intention

A travers l'eau noire

Je suis déchiré dans l'eau, noir et froid

La fin est significative quand

La mort me tient dans son emprise

Ce que j'étais, je ne le suis plus

Le brouillard s'épaissit, une brume de brume

Un malaise m'entoure

Je suis déchiré dans l'eau

Je suis déchiré dans l'eau, noir et froid

La fin est significative quand

La mort me tient dans son emprise

je ne suis plus