Sol och vår - Wizex

En juvelerare och hans affär

Är upphov till att allt så dystert är

En dag framför hans fönster dröjde jag

Då någon plötsligt sa 'goddag'

Det var en glad ung man med solvargsgrin

Som bad mig följa med som smakråd in

Han sökte något att sin fästmö ge

Och bad så snällt att jag gick med

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Väl i butiken fann han inget se’n

Och snart så stod vi utanför igen

Jag sa 'adjö' och hade börjat gå

När han skrek: «Vänta, hör nu på»

Som ett bevis på tacksamheten hans

Ville han bjuda mig på lunch nånstans

Det var ju vårens första solskensdag

Så jag var dum nog svara' ja

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Han konverserade med elegans

Och bjöd det bästa som på stället fanns

Men se’n han gått att ringa till en vän

Så kom han inte mer igen

Och rockvaktmästar'n sa:

«Jo, damens man tog damens päls

Och gick till skräddaren, han»

Så jag fick ringa till min egen Knut

Som mig från notan löste ut

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Un bijoutier et son entreprise

Est la raison pour laquelle tout est si sombre

Un jour devant sa fenêtre je me suis attardé

Quand quelqu'un a soudainement dit 'bonjour'

C'était un jeune homme heureux avec un sourire de loup solaire

Qui m'a demandé de venir goûter

Il cherchait quelque chose à offrir à sa fiancée

Et demandé si gentiment que j'ai accepté

Quand il fait beau et printanier et que tu as dix-neuf ans

Est-ce si peu que tu comprennes

Et toutes les petites filles devraient être enfermées alors

Quand l'hiver se transforme en soleil et printemps

Une fois dans le magasin, il n'a rien trouvé

Et bientôt nous étions à nouveau dehors

J'ai dit 'au revoir' et j'ai commencé à partir

Quand il a crié: "Attends, maintenant écoute"

Comme preuve de sa gratitude

Voulait-il m'inviter à déjeuner quelque part ?

C'était le premier jour ensoleillé du printemps

Donc j'ai été assez stupide pour répondre 'oui'

Quand il fait beau et printanier et que tu as dix-neuf ans

Est-ce si peu que tu comprennes

Et toutes les petites filles devraient être enfermées alors

Quand l'hiver se transforme en soleil et printemps

Il conversait avec élégance

Et offert le meilleur que l'endroit avait

Mais il est parti appeler un ami

Puis il n'est pas revenu

Et le gardien du rocher dit :

«Eh bien, le mari de la dame a pris le manteau de la dame

Et est allé chez le tailleur, il»

Alors j'ai dû appeler mon propre Knut

Ce qui m'a déclenché de la facture

Quand il fait beau et printanier et que tu as dix-neuf ans

Est-ce si peu que tu comprennes

Et toutes les petites filles devraient être enfermées alors

Quand l'hiver se transforme en soleil et printemps