När solen bleknar bort - Skogen

Skymningen faller

Dagen är sedan länge borta

Det är kallt, kargt och mörkt

Frostvindar piskar landskapen

Värme har gett plats åt köld

Ett uråldrigt mörker har kommit

Ett uråldrigt mörker ska stanna

För evigt, för alltid, i oändlighet

Natten gryr, ändlöst svart

Den vakar, bejakar döden

Livsgnistor släckta gång på gång

Förgäves, desperat

Här råder inget liv

Den härjande döden ser och tar

Kvar är en becksvart stillhet

När solen bleknat bort

Le crépuscule tombe

Le jour est passé depuis longtemps

Il fait froid, stérile et sombre

Les vents givrés fouettent les paysages

La chaleur a cédé la place au froid

Une ancienne obscurité est venue

Une ancienne obscurité restera

Pour toujours, pour toujours, à l'infini

La nuit se lève, noir sans fin

Il regarde, affirme la mort

Étincelles de vie éteintes maintes et maintes fois

En vain, désespéré

Il n'y a pas de vie ici

La mort ravageuse voit et prend

Ce qui reste est un silence d'un noir absolu

Quand le soleil s'est éteint