Relik - Thyrfing

Mynningsflamman värmde föga

Ett vådaskott utan ammunition

Likväl kommer solen föda

En son utan pardon

Vinterns avkomma är sig lik

Förändring, förhoppning, färger

Likvakan blev en naturlig dynamic

Sidensvansen härmar rovfågelns skrik

Vill och försöker

Men hatar så det gör ont

Ohelig kvarleva skriker högst

Plåga, pina, vånda och ve

Vinterskuggan är sig lik

Svarta förbannelser av förstörelse

Ingen morgondag, omotiverade skrik

Illvilja, glädje, sorg och misantropi

Ingen sund tanke, jag går över lik

Valknuten i norr bär mig söderut

Ångestens högborg, krokar i taket

Mitt förbannade blod gungade där

Vi når aldrig land igen

Plåga, pina, vånda och ve — Relik

La flamme de la bouche n'a pas beaucoup chauffé

Un tir dangereux sans munitions

Néanmoins, le soleil accouchera

Un fils sans pardon

La progéniture de l'hiver est la même

Changement, espoir, couleurs

Equinox est devenu une dynamique naturelle

La queue de soie imite les cris de l'oiseau de proie

Vouloir et essayer

Mais la haine tellement ça fait mal

Le reste impie crie le plus fort

Tourment, douleur, angoisse et malheur

L'ombre d'hiver est la même

Malédictions noires de destruction

Pas de lendemain, cris injustifiés

Aversion, joie, chagrin et misanthropie

Aucune pensée saine, je passe par-dessus des cadavres

Le noyer du nord me transporte vers le sud

Le bastion de l'anxiété, des crochets au plafond

Mon putain de sang a basculé là-bas

Nous n'atterrirons plus jamais

Douleur, tourment, tourment et malheur - Relique