Ensamheten - KENT

Du skrapar rutor nu igen

Jag är passageraren, det är du som kör

Stan förblöder, allt är stängt

Du pratar jobb, jag längtar hem igen

Åh, det är såsvårt att höra vad du säger

Vad är det du egentligen vill säga?

Sekelskiftesvillan gapar tom

Man skymtar fönstren bakom röda löv

Och jag minns din pappas bibliotek

I ett centrumkors där virvlar snön och blåser snålt

Genom ensamhushållens dubbla lås

Och som Sverige sover villor skogar elljusspår

Sextusen vintergransljus mot ensamheten, ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Ett helt nytt ljus ger oss nytt hopp

Men även skuggorna blir större nu

Och inget är sig längre likt

I din värld av mörker syns dina brister, mina fel

Som sprickor där ljus kan tränga in

Och jag inser plötsligt, kärlek får man bara se

När tak och väggar rasar in igen i ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Det är såsvårt att höra vad du säger

Ensamheten, ensamheten

Vad är det du egentligen vill säga?

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Det är såsvårt att höra vad du säger

Ensamheten, ensamheten

Vad är det du egentligen vill säga?

Ensamheten, ensamheten

Det är såsvårt att höra vad du säger

Ensamheten, ensamheten

Vad är det du egentligen vill säga?

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Vous grattez à nouveau des carrés

Je suis le passager, c'est toi qui conduis

Stan saigne, tout est fermé

Tu parles travail, j'ai hâte de rentrer à la maison

Oh, c'est si dur d'entendre ce que tu dis

Que veux-tu vraiment dire ?

La villa du début du siècle est vide

Les fenêtres peuvent être aperçues derrière des feuilles rouges

Et je me souviens de la bibliothèque de ton père

Dans une croix centrale où la neige tourbillonne et souffle légèrement

À travers les doubles serrures des maisons unifamiliales

Et comme la Suède dort villas forêts sentiers de lumière électrique

Six mille lumières de Noël d'hiver contre la solitude, la solitude

La solitude, la solitude

Dur contre dur contre la solitude

La solitude, la solitude

Dur contre dur contre la solitude

Une toute nouvelle lumière nous donne un nouvel espoir

Mais même les ombres s'agrandissent maintenant

Et plus rien n'est pareil

Dans ton monde de ténèbres, tes défauts, mes défauts sont visibles

Comme des fissures où la lumière peut pénétrer

Et je réalise soudain que l'amour ne peut être vu

Quand les toits et les murs reviennent s'effondrer dans la solitude

La solitude, la solitude

C'est si dur d'entendre ce que tu dis

La solitude, la solitude

Que veux-tu vraiment dire ?

La solitude, la solitude

Dur contre dur contre la solitude

La solitude, la solitude

Dur contre dur contre la solitude

C'est si dur d'entendre ce que tu dis

La solitude, la solitude

Que veux-tu vraiment dire ?

La solitude, la solitude

C'est si dur d'entendre ce que tu dis

La solitude, la solitude

Que veux-tu vraiment dire ?

La solitude, la solitude

Dur contre dur contre la solitude