Sorg, min älskarinna - Nordman

Det jag vill ha är galenskap, det är det enda som känns

Den för mig bort från ett ändlöst gap, där ska jag stanna till jag förbränns

Allt som var nytt har lämnat mig skuldsatt och tom utan nåd

Allt vad jag trott påförsvann med dig

Jag är förtjänt av en stor applåd

Sorg, min älskarinna, är trogen som förr

Hon vill se mig brinna, hon värmer sig då

Sorg, min älskarinna, har vaknat igen

Kysser och lämnar mig sen

Det är för tyst, du hade fel, inget kan skilja oss åt

Jag såg dig dödu min bästa del (?)

Mänskliga krafter är allt för små

Veklingen flyr sin galenskap, väntar tills allt torkar bort

Jag längtar bortom ett ändlöst gap där jag förstår att mitt liv är kort

Sorg, min älskarinna, är trogen som förr

Hon vill se mig brinna, hon värmer sig då

Sorg, min älskarinna, har vaknat igen

Kysser och lämnar mig själv

Sorg, min älskarinna, är trogen som förr

Hon vill se mig brinna, hon värmer sig då

Sorg, min älskarinna, har vaknat igen

Kysser och lämnar mig själv

Ce que je veux, c'est la folie, c'est la seule chose qui se sent

Ça m'éloigne d'un gouffre sans fin, où je resterai jusqu'à ce que je sois brûlé

Tout ce qui était nouveau m'a laissé endetté et même sans pitié

Tout ce que je pensais a disparu avec toi

Je mérite une grande salve d'applaudissements

Chagrin, ma maîtresse, est fidèle comme avant

Elle veut me voir brûler, elle s'échauffe alors

Le chagrin, ma maîtresse, s'est réveillé à nouveau

Embrasse et me quitte plus tard

C'est trop calme, tu t'es trompé, rien ne peut nous séparer

Je t'ai vu mort ma meilleure partie (?)

Les forces humaines sont bien trop petites

Le misérable échappe à sa folie, attend que tout sèche

J'aspire au-delà d'un vide sans fin où je comprends que ma vie est courte

Chagrin, ma maîtresse, est fidèle comme avant

Elle veut me voir brûler, elle s'échauffe alors

Le chagrin, ma maîtresse, s'est réveillé à nouveau

Embrasser et me quitter

Chagrin, ma maîtresse, est fidèle comme avant

Elle veut me voir brûler, elle s'échauffe alors

Le chagrin, ma maîtresse, s'est réveillé à nouveau

Embrasser et me quitter